Hos mig och hos många andra finns en stor oro efter valet 2014. Vad ska hända med Ekedalsskogen i och med att de styrande i Värmdö återigen har öppnat upp för en ny väg rakt genom skogen. Svårt att tänka sig en sämre idé.
Uppropet Rädda Ekedalsskogen var med och såg till att vi fick ha skogen kvar förra gången den var hotad. Gå med i gruppen, den hjälper dig att vara uppdaterad på vad som planeras i kommunhuset. 1200 namnunderskrifter och en mindre folkstorm mot vägbygget blev det förra gången, men Allianspolitikerna tycks ha lätt att glömma…
Snösmältningen i Ekedalsskogen runt Stens träsk är fantastiskt fin. Förutom den lilla tjärnen finns en liten översvämmad skogsmark, stammar och stubbar som står rakt upp och ned i isen eller vattnet.
Förra året såg vi också en liten kungsfågel precis här.
Ni som försökt följa vår blogg har säkert lagt märke till att det inte händer särskilt mycket på den här fronten. Som för det mesta annars är det tiden som är den svaga punkten i tillvaron. Hur ska man hinna med vardagslivet med jobb, familj, barn, hushåll och hobbys och på samma gång komma vidare med en genomgripande renovering av ett hus med stort behov av kärlek?
Jag har inte kommit på svaret ännu men letar fortfarande. Sen vi startade med bloggen har det varit lite si och så med motivationen och det har varit lätt att skippa skrivandet till förmån för renoverandet. Just nu känner jag däremot en liten nytändning och har faktiskt lust att dela med mig av våra erfarenheter av renoveringen och annat.
Inte minst för att alla som funderar på att flytta hit till Höjdhagen ska hitta något lite mer spännande än gamla mäklarannonser när de söker på Höjdhagen eller Vinkelbodarna. Våra hus och atmosfären i vårt område är något unikt och en viktig del av såväl Sveriges arkitekturhistoria som av Riksintresset Gustavsberg. Eftersom husen och området inte är skyddat av någon särskilt stark lagstiftning är den bästa garanten för att områdets unika karaktär bevaras och samtidigt utvecklas att alla som bor i Höjdhagen, nu och i framtiden förstår vad vi är en del av.
Jag har uppdaterat sidan ”Om renovering” där vi listade det som vi innan vi flyttade in trodde att vi skulle göra. Skönt att kunna stryka en hel drös med saker, och braskaminen strök jag lite i förväg, för den är ju på G.
Det lilla jag inte har strykit efter vår dryga månad på plats är ju då bland annat invändig tapetsering och i och med det målning av lister och tak. Här blev det stopp då vi inte var så bra på papptak som vi tänkt, och listerna tröttnade vi lite på. Men tapterna till Hedvig är beställda och dyker nog snart upp. Till en vägg har hon valt en fågel-skog:
Hedvigs tapet
Övriga väggar vet vi nog hur vi tänker, men vi börjar med Hedvigs rum och tar de andra när tid finns.
Olja fönstren får nog anstå till vi renoverar fönstren. Vi ska väl rätt omgående börja ta oss runt huset och renovera fönstren, när tid finns.
Fuktskadan på fasaden/taket är fixad av Andreas och snickaren. Tyvärr, men inte så oväntat, är det en del problem kvar som inte nåddes utvändigt. Det är torrt nu och problemet blir ju inte värre av att vi väntar lite. inte bättre heller i och för sig…
Att tilläggsisolera fasaden är nog inte aktuellt i detta läge. Vi får se hur många raggsockor och filtar som behövs i vinter.
Att byta fasadpanelen, det är en icke-fråga hos oss just nu. Huset är delat i två läger där ett anser att södersidan kanske borde få lite ny panel då den mår rätt risigt. Å andra sidan ser fasaden hundra gånger fräschare ut nu när allt är rött, så ett eventuellt byte av panel är en lågprioriterad fråga då det inte påverkar husets funktion.
Typexempel på tråkigt och dyrt arbete som inte syns sen; Att gräva grunden. Ja, det måste vi göra om vi vill kunna förvara nåt av tyg eller papper i vår källare där luftfuktigheten uppgår till 90% titt som tätt, enligt Andreas små mätare som finns överallt.
En förändring av värmesystemet blir det ju i och med kaminen, som dock inte blev en vattenmantlad variant. Jag tror Andreas har en plan för kaminens skorsten i framtiden, men jag är mest nöjd med den smäckra lilla kaminen som kommer passa perfekt i vårt lilla hus.
Och tillslut, renovera källaren, i en eventuell framtid när vi gått i pension och har all tid i världen.
Nu kanske det verkar som en lång lista fortfarande, men kika in under ”Om renovering” och titta på allt jag strykt!
Eftersom jag så att säga är lite anledning till mamma och pappas halvimpulsiva köp av huset tänkte jag själv ta och lista lite för och nackdelar med vår flytt.
– Adjö världens finaste utsikt över Stockholm. För att inte tala om sjöglimten vi har när vi skymtar Finlandsfärjans skorsten borta vid Slussen.
– Välkommen ingen utsikt alls, men väldigt nära ner till havet.
– Adjö till pappas gnäll om att det är stökigt och adjö till mammas skrik när hon snubblar över gåstolen.
– Välkommen mitt egna rum som jag ska (Barbapappa-)inreda som jag vill.
– Adjö fina lekplatser med hängmattor och plaskdammar.
– Välkommen egna trädgård med plats för gunga och sandlåda och spring i benen.
– Adjö närheten in till stan.
– Välkommen skogen inpå knuten.
– Adjö sovstunder på balkongen med ditt lugnande brus av tåg, bilar och hammarbysupportrar.
– Välkommen fågelkvitter och grannbarn.
– Adjö till skojiga bilar, lastbilar, bussar och grävskopor överallt när man går ut.
– Välkommen världens minsta bilväg lagom för en trehjuling.
– Adjö till halvspontana besök av/hos/med mamma & pappas kompisar.
– Välkommen att ta bussen i endast 20 minuter för en grillkväll i trädgården!
– Och adjö älskade tunnelbanetåg, jag kommer sakna att titta på er, att säga godnatt till er och att åka med er!
– Välkommen när ni bestämmer er för att gå hela vägen ut till oss….
Adjö vår utsikt, adjö våra älskade tåg, snart flyttar vi!
Medan Andreas har funderat och funderat på badrumslösningar (och även på kamin, men där är vi inte riktigt än) så kom jag på att det var hög tid att börja planera för ett litet lån hos banken. Vi gick liksom, utan att märka det, från att ha världens längsta tid tills inflytt till att nästan vara där! Således har jag och Baby blue-eyes kuskat runt till ett antal banker för att försöka få till en bra deal. Jag har tittat, googlat, frågat, mailat, träffat, undersökt, analyserat, funderat, undrat, tvekat, kollat räntor tills jag som vanligt vet mer än jag vill veta, och tillslut landat, i en säkert endast halv-bra deal, men jag la ner min själ i den.
Så nu är det vi som säger upp, tar bort, drar oss ur, ändrar, stänger av, flyttar och avslutar vår nuvarande bank- och försäkringslösning. Om jag var en bank skulle jag satsa på att ge nya kunder bra villkor så att de kom till mig, för herregud, det här flyttandet orkar man ju inte göra speciellt ofta! Men vore jag en bank skulle jag inte ha några vänner som kunde dyka upp i augusti för att umgås, snickra, riva, passa barn, måla, riva, grilla, softa, spackla, tapetsera, slipa, riva och hänga i trädgården!
Nu är det strax semester och innan vi vet ordet av så är huset vårt, vårt vårt och bara vårt!
För att kunna göra en bra planlösning i källaren under huset känns det bra att få måtten rätt från början. Det känns ju viktigt för oss arkitekter att veta hur stort huset verkligen är. Att källaren knappast är så mycket större än våningen ovanför, det har vi ju räknat ut… Men hur tjocka är väggarna och var finns innerväggar, elpannor, fönster? Och vad är det för mystiska rör och avsatser i golvet egentligen. Många frågor – få svar – men med papper, penna, lasermätare, tumstock och kamera kan man reda ut de flesta oklarheter ganska kvickt! Bara man kommer in i huset så…
Sen tidigare har vi ju förutom mäklarens klunsiga plan här till höger även hittat en del finfina ritningar från 40-talet i lite olika böcker, dels om Gustavsberg och dels om KF arkitektkontor. Men man kan ju inte säkert veta att de stämmer… Dessutom visar ju ingen av ritningarna hur källaren ser ut, det var väl inget man tyckte var så viktigt då.
Men nu är det ju lite annat och eftersom huset inte är så fasligt stort så tänker vi ju – förr eller senare – ge oss i kast med att göra källaren mer bebolig. Bäst då att redan nu ha en plan för hur det ska göras! Då har vi i alla fall den teoretiska möjligheten att göra något nu som underlättar för oss sen. Detta om detta… Så jag har alltså sprungit runt och mätt nere i källaren i huset och kommit fram till ett och annat – bland annat att jag inte slår huvudet i nånstans, fastän lasermätaren hävdar att jag borde göra det (!).
Ber ödmjukt att få återkomma med min fladdriga uppmätningsskiss och lite senare med våra planer för hur källaren ska se ut i framtiden…
Man får ju lätt skrämsel-hicka när man ser listan under fliken Om renoveringen. Men till pension ska vi väl som sagt vara klara. Och då är det dags att börja om med att byta takpapp, rödfärga, renovera fönstren…
Vilken kamin är bäst – vilken tillverkare? Ska man välja vattenmantlat eller hoppas på att en bra kamin värmer hela huset ändå – och strunta i varmvattnet?
När det gäller just vattenmantlade kaminer så är det följande märken och modeller som jag hittat fram till via nätet.
En österrikisk best på ca 10kW – den mäter tyvärr lite för stort både på bredden och djupet för att kunna stå fritt i vårt lilla vardagsrum… Den är helt enkelt lite för klumpig – fast för värmen hade säkert varit riktigt bra… Priset är väl också lite i överkant…
Här är det en tysk vattenmantlad kamin som jag fått fatt i. Tyskarna kallar det ju för ”Zentralheissung” istället för kamin när det är en vattenmantlad vi pratar om. Egentligen mer rättvisande tycker jag, när man kopplar in kaminens värmerör till ack-tank, panna och vattenburet värmesystem. Det här är den modellen som det lutar åt just nu. Rekommenderat pris till ÅF är 29 500:- enligt grossist.
Det här är jokern i leken, med ett pris på bara ca 12 000:- undrar man givetvis direkt, vad är haken… Eftersom jag inte känner till företaget Kaminexperten blir det ju inte någon mer klarhet för min del. Men närmsta återförsäljare verkar finnas inom räckhåll! På hemsidan hittar jag ett företag i Björkhagen – kommer lätt vara värt ett besök inom kort!
