Etikettarkiv: ritningar

Historiskt i Gustavsberg, Husresan

Lite inspiration från 40-talet

2 kommentarer

Jag gjorde nyligen en djupdykning i ett välsorterat arkitekturbibliotek och en av skatterna jag fann var den här fantastiska lilla illustrationen. Den fanns  i en bok utgiven för bra länge sen, och det var en slags krönika över KF Arkitektkontors produktion, kanske rentav ett väldigt påkostat, dåtida reklamblad?

Teckningen visar i alla fall med en finstämd inlevelse hela det lilla liv som man på arkitektkontoret föreställde sig skulle kunna pågå i de nybyggda Vinkelbodarna, då nån gång på 1940-talet. Visst ser det trivsamt ut!

Tiderna förändras snabbt ibland och en familjs krav på sitt boende också. Redan på 1960-talet räknade man Vinkelbodarnas 55 kvadratmeter som för lite och husen har också växt på många olika sätt sen dess. Idag är de flesta Vinkelbodarna utbyggda med åtminstone ett rum till. Inte sällan är det just den utbyggnad på ca 20kvm, med ett eller två sovrum, som fanns inritad på den ursprungliga planen. De flesta har också tagit bort väggen mellan kök och matplats för att få ett större kök med bättre möjligheter till social matlagning. Men än så länge finns det i alla fall ett par stycken ursprungliga  ”2 rum och kök” kvar i Höjdhagen, kanske även något med ursprungligt kök och matplats kvar?

Finns det huset tycker i alla fall jag att det snarast skulle köpas in av kommunen, göras till byggnadsminne illa kvickt och sen hyras ut till den nuvarande ägaren… Men då alltså med tillvaron som en ”Vinkelbod original” tryggad för all framtid!

Historiskt i Gustavsberg, Husresan

Vinkelbodarna i Gustavsberg

1 kommentar

I god folkbildande anda har jag idag skrivit av innehållet i en av de första artiklarna jag fick tag på i ämnet vinkelbodar och Höjdhagen. Nedanstående lilla hyllning till vårt område är skriven av Byggnadsstyrelsens legendariske chef arkitekten Lennart Holm. Artikeln är hämtad från boken ”HUS – 27 arkitekters val ur svensk byggnadskonst” från 1965 där dåtida svenska arkitektkändisar har valt ut och beskrivit sina favoriter. Den hamnade i mina händer tack vare min mycket hedervärde och mycket seniore kollega Harald.

Vinkelbodarna i Gustavsberg
LENNART HOLM

Jag kan tvivla på spontaniteten i mitt val av arkitektoniska favoriter. Alltför ofta finner jag någon annan grina bakom husknuten, t.ex. någon av dem som mer än andra försökt förmå mig att självständigt uppleva och värdera arkitektur: Nils Ahrbom eller Erik Lundberg. Men jag kan inte rubbas i min tillförsikt till den arbetsmetod som jag spårar hos mina favoriter. Mitt exempel får därför mera tyngd som metod än som resultat. – Det är problemlösningen som är skön.
Problemet var detta. Gustavsberg har ett utsatt läge. Stockholms rika arbetsmarknad lockar, nu som då, på trettiotalet. För den industri, som KF då nyligen övertagit och som nu skulle expanderas till en prisbildande marknadskomponent, gällde det att skapa reella värden som arbetskraften kunde väga mot storstadens dragningskraft. Ett sådant värde var den interna demokratin, försöket att göra varje arbetsinsats intressant, viktig, skapande. Ett annat var bostadsförsörjningen och dess kollektiva service. Att i en tid, då ett rum och kök i en hyreskasern ännu var en dyr familjebostad, kunna erbjuda industriarbetarna egnahem om 2 rum och kök blev uppgiften som KF :s arkitektkontor skulle lösa.
Ett villkor var ett ekonomiskt markutnyttjande. Råmarken var väl inte så dyr, men gator och ledningar måste utnyttjas hårt. Husen måste ligga tätt. En genomgång av den gängse småhusproduktionens typer, som arkitektkontoret gjorde, visade inga varianter lämpade för ett samhälleligt byggnadssätt. Radhuset, som Stockholmsutställningen propagerat för och som KF just provat på Kvarnholmen, mötte ännu psykologiskt motstånd. Vinkelhuset, som skyddade sitt eget uterum, krävde föga utrymme. Kunde det också bli en bra bostad? Och en acceptabel gestalt?
Ett annat villkor var att utnyttja en ny produktionsteknik på ett för stunden maximalt sätt. Det var inte detsamma som att låtsas industriell form – det var att acceptera förenklat hantverk. Det var också att inse den nya frihetsgrad i planlösningen som centralvärmen gav – något som inte heller hade hunnit sätta spår i den gängse småhusproduktionen.
Så sållades vinkelbodarna i Höjdhagen fram, mellan vilja och kunna. Planlösningen fick utgå från att även 2 rum och kök är en otillräcklig familjebostad. Kökets matplats skiljs ut för att också kunna tjäna som sovalkov. Tillbyggnadsmöjligheter redovisas redan i grundplanen; och tomtutrymme reserveras. Köks- och sanitetsutrustning ligger över trettitalsstandard. Intervjuundersökningar som gjordes i Gustavsbergs bostäder i femtitalets början visade ändå hur urvuxna husen hunnit bli. Familjebostaden är idag ett betydligt större och mer sammansatt maskineri. Men vinkelbodarna tillhör de första realiserade försöken att behandla bostaden som ett redskap för familjelivets funktioner, även där de ekonomiska ramarna var trånga.
Storheten i Olof Thunströms Höjdhagen ligger för mig i den restlösa konsekvensen från detalj till helhet. Stadsplan och takfotsdetalj har ett direkt och påtagligt samband, är liksom alla andra enskildheter vägda på den guldvåg som heter resursernas optimala utnyttjande. Under detta starka tryck har arkitekten skakat av sig varje band av historisk eller modernistisk ”stil” och skapat ett av de få självklara tilläggen till den svenska bruksarkitekturens tradition.

Slide 1
Slide 2
Slide 3


Bildtext bild 2,3,4
Bottenplan, takfotsdetaljer och situationsplan till Olof Thunströms vinkelbodar i Höjdhagen, byggda av KF i början av 30-talet.

Bildtext bild 4
l planen redovisas en för tiden framsynt familjebostad om två rum och kök där matplatsen kan användas som sovalkov. En eventuell tillbyggnad med två rum redovisas också. Uteplatsen i vinkeln blir ett allrum under den vackra årstiden.

Husresan

Detaljer som gör skillnad – del 3

1 kommentar

Vinkelbodarnas vindskivorna är små, egentligen bara en vitmålad bräda som är uppdragen och indragen under den pappklädda, minimalt överkragande takskivan. Vindskivan är monterad med en liten distans som skapar en markerad skugga, men inte mer. Inga klumpiga täckplåtar som förvanskar mötet mellan tak och fasad, nej faktiskt inga plåtar alls. Här får pappen göra jobbet. Elegant, materialbesparande och förvånansvärt lätt att utföra när man väl förstått hur det ska göras.

Här är den ursprungliga gaveldetaljen och övriga sidor av taket:

Slide 1
Slide 2
Slide 3

Nedan följer några exempel på standarddetaljer för utformning av vindskivor (där tak möter gavelvägg). Under årens lopp har de här detaljerna ersatt de ursprungliga på alldeles för många hus i området. Vissa förvirrade husägare har till och med byggt ut taken med flera decimeter överhäng i god svensk liten-röd-stuga-tradition. Men då blir det tyvärr inte mycket kvar av den skarpskurna funkispärlan man fått att förvalta åt framtiden… Idag finns bara ett fåtal hus med originaldetaljer kvar, de flesta har förvanskats med onödiga plåtar enligt modern byggstandard. Det kanske kan få passera på nytt hus, men inte på en Vinkelbod.

mindrebradetaljer1
mindrebradetaljer2

Tillbaka till ursprunget alltså, eller som i fallet med vårt hus, rädda det som räddas kan! Redan första veckan i nya huset satte vi igång att riva och lägga om vårt läckande tak. Då fick vi också bekanta oss med just den här detaljen. Det visade sig att trots att själva taket var omlagt, pålagt, lappat och lagat i omgångar så var vissa kanter fortfarande de ursprungliga från 1942. Med en garanterad livslängd på 30 år på dagens takpapp så är det ju inte undra på att delar av vårt tak i princip omvandlades till molekyler när det hanterades bryskt nu lite drygt 80 år senare. Takpapp är och förblir ett material med en begränsad livslängd och som därmed måste kontrolleras regelbundet och bytas när den tjänat ut.

Här nedan är fyra exempel på hur träbiten som pappen ”rullas” runt i ursprungsdetaljen har utförts med olika grad av precision och kärlek under olika perioder av vårt hus historia. Den plana, svartfläckade ytan som ligger uppåt är alltså den som ansluter till råsponten (dvs till höger i detaljerna överst på sidan).

image
Från vänster till höger:
1. Den ursprungliga snickeridetaljen från 1942
2. Lite enklare från tillbyggnaden på 60-talet
3. Ännu enklare från lagning efter det
4. Vår egen nytillverkade bit, gjord av Nacka Snickeri och sen mycket väl linoljad.
(Bakom ligger en bit papp som också klarat sig oförskämt bra i många decennier.)

En arbetsbeskrivning av hur man fixar den svenska arkitekturhistoriens snyggaste vindskiva är nu också på gång!

Läs mer om viktiga detaljer här och här!

Husresan

Detaljer som gör skillnad – del 2

1 kommentar

Här kommer den spännande fortsättningen på Detaljer som gör skillnad – del 1. Där berättade jag lite om den första ritningen vi hittade i Arkitekturmuséets ritningsarkiv. 

Den andra ritningen däremot är ett mer oväntat val, och det är också utifrån den som jag formulerar det här inlägget. Ritningen består av tekniska snitt genom tre olika situationer där yttervägg möter tak. Där den första ritningen beskriver huset som helhet är den andra däremot en riktig djupdykning in i hur man faktiskt ska sätta ihop de olika träbitarna vid ett par olika situationer.

Detalj_Höjdhagen_skala_1-1

Den här fokuseringen på mötet mellan tak och vägg gjorde mig först förvånad. Varför finns just den ritningen sparad i arkivet? Men det var innan jag bekantat mig mer med vårt hus och de andra husen i området. Det visade sig snart att vårt hus, älskat men vanskött under många år, var ett av få som också hade kvar de ursprungliga takdetaljerna vi ser på ritningen.

Vad är det som är så speciellt med det då? Egentligen är det inte så komplicerat utan en enkel och praktisk, ja rentav hantverkarvänlig, lösning som Thunström och hans kollegor valde till husen i Höjdhagen, nån gång i mitten av trettiotalet.

Här är några bilder som visar på skillnaden i uttryck mellan de hus som har kvar den ursprungliga lösningen och de som förvanskats med olika täckplåtar i mötet mellan tak och vägg.

IMG_5122IMG_5121IMG_5122IMG_5120
IMG_2476IMG_5123

Den ursprungliga lösningen (bilderna till vänster) tycker jag är ett mycket elegant möte. Taket upplevs som en enkel pappklädd skiva som sticker ut och ned en lite bit över vindskivornas vita (nåja…) trä. Takskivan rår bara en fem centimeter över vindskivorna som i sin tur är satta så nära fasadlivet som det bara går. Resultatet är en liten takdetalj med ett nästan minimalt taksprång. Tack vare det blygsamma taksprånget framstår husen mer som skarpskurna geometriska former än som vanliga röda stugor.

Om det är funktionellt med så små taksprång eller inte kan diskuteras, men att taken inte sticker ut mer än en dryg decimeter från väggarna bidrar onekligen till husens ovanliga karaktär. Faktiskt så mycket att det är den enda ritningen förutom planen som finns arkiverad (vad vi vet).

Vindskivorna är nästan minimalt små, uppdragna och indragna in under den utskjutande takskivan. I och med att man använder papp istället för lösningar med täckande plåtar sparade man in både på materialkostnad och en eventuell plåtslagare. Argument som är giltiga än idag. Det är varken svårare eller dyrare att behålla eller återskapa den rätta takdetaljen – tvärtom gick det väldigt lätt när vi la om taket och renoverade takfötterna 2012! Det handlar bara om att veta hur och varför man ska göra det. Varför har jag just berättat om – och hur kommer i nästa inlägg. Då ska jag även visa några före och efter-bilder på våra restaurerade takdetaljer!

Husresan

Detaljer som gör skillnad – del 1

Lämna en kommentar

När det stod klart att vi hade blivit med hus var en av de första saker vi gjorde en undersökning av vilka ritningar som fanns att få tag på. Det gick snabbt att ta reda på att KF arkitektkontor och Olof Thunström fanns i Arkitekturmuseets arkiv, men när Caroline var på plats visade det sig bara finnas två (2!) ritningar från Höjdhagen.

Intressant nog är det samma två ritningar som återkommer i litteraturen när det skrivs om Vinkelbodarna och Höjdhagen. Min slutsats är att någon har någon gång kommit fram till att mycket av det som är viktigt med husen kan utläsas ur just de två ritningarna, kanske Thunström själv?

Planritning

Den första ritningen är själva planritning, den visar hur husets olika rum förhåller sig till varandra, det vi kallar planlösning. Husen är väldigt effektivt planerade med mycket få kommunikationsytor. Vår hall på 2,5kvm har till exempel sex (!) dörrar – i princip all väggyta är dörrar till husets olika rum. Trots sin litenhet har huset flera viktiga bostadskvalitet; som rundgången genom köket och vardagsrummet med ljus från flera håll. Ett rum ligger avskilt från de övriga vilket möjliggör att familjen har olika tider.

Det var något om husets mycket effektiva planlösning och den ena av de två ritningar som förekommer i litteraturen om husen i Höjdhagen.

Läs mer om den andra ritningen i inlägget Detaljer som gör skillnad – del 2.

Se planen som PDF

Husresan

Mera badrum…

Lämna en kommentar

Nu har planerna för badrummet börjat sätta sig – så sakteliga. Och Dagen D närmar sig också så sakteliga. (D as in Demolition, that is…)

Jo så är det ju, ska man få in allt det nya så måste man först ut med allt gammalt. Och det, mina vänner, förstår ni säkert, är inte helt lätt för mig att genomföra. Jag – som älskar gamla prylar och gillar att spara och vrida och vända på allsköns gammalt bös. Hur ska jag klara att göra mig av med ett helt badrum? Tur att Caroline finns vid min sida – hon har ju inga såna betänkligheter hon inte… Hoppas i alla fall att det dyker upp nån som vill ha det sköna citrongula handfatet och toan…

Nu har jag i alla fall gjort ännu en liten insats och uppdaterat badrumsritningen efter de senaste besluten. Till exempel har jag fått med det rätta kakelmönstret på väggarna, rätt handdukstork på väggen och lite annat smått och gått som ändrats sen första försöket. Till exempel så var det ju inte helt genomtänkt att inte räkna med kakel och klinker på golv/väggar under/bakom det inbyggda badkaret – för om man nån gång vill ta bort karet så står man i så fall där med ett ”halvkaklat” badrum – i helt fel bemärkelse. Nej kakel på hela väggarna, klinker + golvvärme på hela golvet och sen gör man inbyggnadsgrejerna för badkaret som en slags lös (men inbyggd) möbel som man – ve och fasa – mjukfogar in på alla möjliga sidor och kanter.

För er som gillar närbilder så bjussar jag även på några heta ”snapshots” från min lilla uppmätning av badrummet… Ska bli rätt skönt att få bort all den gamla lorten…

Husresan

Våta badrumsdrömmar…

3 kommentarer

Hej kära läsare!

Kul att se att några av er fortfarande är kvar (ja, vi har hemlig statistik på antalet besökare…). Här kommer en liten uppdatering om vad som händer i min skalle just nu. Om någon kanske tycker att det händer lite för lite och lite för sällan här på bloggen så lovar vi att vi ska komma tillbaka med mer frekventa uppdateringar när vi har flyttat in!

Nåja, nog med lama ursäkter =) Här kommer i alla fall en liten uppdatering om vad vi tänkt oss ska hända med vårt lilla badrum i Vinkelboden. Förutom vår badrumsritning (version 1.0) skickar jag med en bild på badrummet som det ser ut idag också… Om någon är intresserad av det gula badrumsporslinet så hör av er – ska visst vara svårt att få tag på nuförtiden =)

I korthet så är planen för badrummet att vi ska ändra på planlösningen, kakla golv och väggar + nytt inbyggt badkar, duschvägg handfat med skåp under och lite ditt och datt…

Återkommer med en ny version av ritningen så småningom – vet redan att en del saker har ändrats sen jag gjorde den här…

Husresan

Vi är kvar

1 kommentar

Vi är ju kvar i väntans tider. Och har väl inte haft så mycket nytt att berätta. Våra uppdateringar kommer nog bli mer regelbundna i sommar!

Sedan sist har vi i alla fall:

– Bestämt vilken snickare som kommer att fixa taket i höst.

– Andreas har kollat in de färdig-fixade garderoberna tillsammans med säljaren (det såg enligt uppgift bra ut).

– Vi har spanat på huset på avstånd tillsammans med vänner.

– Vi har gjort en plan för renoveringen av badrummet, och vi har börjat leta badrumsinredning (djungel) som vi vill ha.

– Jag har fått ett äppleträd och en rabatt i födelsedagspresent (eller pengar till i alla fall… hade varit jobbigt att härbärgera annars).

– Och vi har ju så klart väntat, väntat, väntat och väntat. Vilket vi kommer fortsätta göra ett tag till!

Husresan

Inredning

4 kommentarer

Andreas jobbar på med källar-tankarna medan jag har roat mig med att inreda huset med våra möbler. Planen är ritad efter Andreas uppmätning, som är mer exakt än mäklarens uppritning.

Alla våra möbler får plats enligt planen, men vi behöver nog inte köpa så mycket nytt, det skulle vara till Hedvig då. Och sen har jag en idé om att jag ska bygga ett skrivbord i sovrummet, jag tycker inte vi har riktigt nog med byggprojekt som det är!

Kaminen är ju bara i dröm-fasen än så länge, men den har redan fått en plats i huset (eller i våra tankar i alla fall)….

En dag ska jag återkomma med en trädgårdsplan, det är då det blir riktigt intressant! Men våra stora träd har vi inte mätt in, så det får bli ett senare skede.

Husresan

Uppmätning av källaren

Lämna en kommentar

För att kunna göra en bra planlösning i källaren under huset känns det bra att få måtten rätt från början. Det känns ju viktigt för oss arkitekter att veta hur stort huset verkligen är. Att källaren knappast är så mycket större än våningen ovanför, det har vi ju räknat ut… Men hur tjocka är väggarna och var finns innerväggar, elpannor, fönster? Och vad är det för mystiska rör och avsatser i golvet egentligen. Många frågor – få svar – men med papper, penna, lasermätare, tumstock och kamera kan man reda ut de flesta oklarheter ganska kvickt! Bara man kommer in i huset så…Planritning - från Wallenberg Fastighetsförmedling

Sen tidigare har vi ju förutom mäklarens klunsiga plan här till höger även hittat en del finfina ritningar från 40-talet i lite olika böcker, dels om Gustavsberg och dels om KF arkitektkontor. Men man kan ju inte säkert veta att de stämmer… Dessutom visar ju ingen av ritningarna hur källaren ser ut, det var väl inget man tyckte var så viktigt då.
Men nu är det ju lite annat och eftersom huset inte är så fasligt stort så tänker vi ju – förr eller senare – ge oss i kast med att göra källaren mer bebolig. Bäst då att redan nu ha en plan för hur det ska göras! Då har vi i alla fall den teoretiska möjligheten att göra något nu som underlättar för oss sen. Detta om detta… Så jag har alltså sprungit runt och mätt nere i källaren i huset och kommit fram till ett och annat – bland annat att jag inte slår huvudet i nånstans, fastän lasermätaren hävdar att jag borde göra det (!).

Ber ödmjukt att få återkomma med min fladdriga uppmätningsskiss och lite senare med våra planer för hur källaren ska se ut i framtiden…