Etikettarkiv: historia

Detaljer som gör skillnad – del 2

Här kommer den spännande fortsättningen på Detaljer som gör skillnad – del 1. Där berättade jag lite om den första ritningen vi hittade i Arkitekturmuséets ritningsarkiv. 

Den andra ritningen däremot är ett mer oväntat val, och det är också utifrån den som jag formulerar det här inlägget. Ritningen består av tekniska snitt genom tre olika situationer där yttervägg möter tak. Där den första ritningen beskriver huset som helhet är den andra däremot en riktig djupdykning in i hur man faktiskt ska sätta ihop de olika träbitarna vid ett par olika situationer.

Detalj_Höjdhagen_skala_1-1

Den här fokuseringen på mötet mellan tak och vägg gjorde mig först förvånad. Varför finns just den ritningen sparad i arkivet? Men det var innan jag bekantat mig mer med vårt hus och de andra husen i området. Det visade sig snart att vårt hus, älskat men vanskött under många år, var ett av få som också hade kvar de ursprungliga takdetaljerna vi ser på ritningen.

Vad är det som är så speciellt med det då? Egentligen är det inte så komplicerat utan en enkel och praktisk, ja rentav hantverkarvänlig, lösning som Thunström och hans kollegor valde till husen i Höjdhagen, nån gång i mitten av trettiotalet.

Här är några bilder som visar på skillnaden i uttryck mellan de hus som har kvar den ursprungliga lösningen och de som förvanskats med olika täckplåtar i mötet mellan tak och vägg.

IMG_5122IMG_5121IMG_5122IMG_5120
IMG_2476
IMG_5123

Den ursprungliga lösningen (bilderna till vänster) tycker jag är ett mycket elegant möte. Taket upplevs som en enkel pappklädd skiva som sticker ut och ned en lite bit över vindskivornas vita (nåja…) trä. Takskivan rår bara en fem centimeter över vindskivorna som i sin tur är satta så nära fasadlivet som det bara går. Resultatet är en liten takdetalj med ett nästan minimalt taksprång. Tack vare det blygsamma taksprånget framstår husen mer som skarpskurna geometriska former än som vanliga röda stugor.

Om det är funktionellt med så små taksprång eller inte kan diskuteras, men att taken inte sticker ut mer än en dryg decimeter från väggarna bidrar onekligen till husens ovanliga karaktär. Faktiskt så mycket att det är den enda ritningen förutom planen som finns arkiverad (vad vi vet).

Vindskivorna är nästan minimalt små, uppdragna och indragna in under den utskjutande takskivan. I och med att man använder papp istället för lösningar med täckande plåtar sparade man in både på materialkostnad och en eventuell plåtslagare. Argument som är giltiga än idag. Det är varken svårare eller dyrare att behålla eller återskapa den rätta takdetaljen – tvärtom gick det väldigt lätt när vi la om taket och renoverade takfötterna 2012! Det handlar bara om att veta hur och varför man ska göra det. Varför har jag just berättat om – och hur kommer i nästa inlägg. Då ska jag även visa några före och efter-bilder på våra restaurerade takdetaljer!

Detaljer som gör skillnad – del 1

När det stod klart att vi hade blivit med hus var en av de första saker vi gjorde en undersökning av vilka ritningar som fanns att få tag på. Det gick snabbt att ta reda på att KF arkitektkontor och Olof Thunström fanns i Arkitekturmuseets arkiv, men när Caroline var på plats visade det sig bara finnas två (2!) ritningar från Höjdhagen.

Intressant nog är det samma två ritningar som återkommer i litteraturen när det skrivs om Vinkelbodarna och Höjdhagen. Min slutsats är att någon har någon gång kommit fram till att mycket av det som är viktigt med husen kan utläsas ur just de två ritningarna, kanske Thunström själv?

Planritning

Den första ritningen är själva planritning, den visar hur husets olika rum förhåller sig till varandra, det vi kallar planlösning. Husen är väldigt effektivt planerade med mycket få kommunikationsytor. Vår hall på 2,5kvm har till exempel sex (!) dörrar – i princip all väggyta är dörrar till husets olika rum. Trots sin litenhet har huset flera viktiga bostadskvalitet; som rundgången genom köket och vardagsrummet med ljus från flera håll. Ett rum ligger avskilt från de övriga vilket möjliggör att familjen har olika tider.

Det var något om husets mycket effektiva planlösning och den ena av de två ritningar som förekommer i litteraturen om husen i Höjdhagen.

Läs mer om den andra ritningen i inlägget Detaljer som gör skillnad – del 2.

Se planen som PDF

Lite källarhistoria

Vårt fina lilla funkishus i Höjdhagen är ett av cirka 70 hus som ritades av Olof Thunström på KF Arkitektkontor och byggdes av Gustavsbergs porslinsfabrik mellan 1937 0ch -42. Vid första anblicken ser husen ut att från början ha varit likadana under hela perioden, men under byggåren förändrades byggtekniken en hel del medan utseendet förändrades rätt lite. En av de stora synliga skillnaderna är källarvåningen.

Jag har av grannar fått höra olika historier om skillnader mellan husen och också anledningarna till dem. De första husen byggdes till exempel med en liten källare under en dryg tredjedel av det ursprungliga huset. Källaren var avsedd som pannrum med en vedpanna och hade små låga källarfönster och ett gjutet betongbjälklag ovanför. De senare husen, däribland vårt, grävdes inte ned så djupt utan fick en högre sockel och betydligt större källarfönster, och dessutom källare under hela huset. Går man runt i området kan alltså snabbt se vilka hus som är byggda först.

IMG_9173
Ett annat hus med de lägre källarfönstren. Här synliga strax innan de försvinner in i en tillbyggnad. (Foto: AE 2014)

En granne berättade att den ursprungliga källaren var en följd av Thunströms tanke om att människan skulle bo nära marken. När de senare husen byggdes under krigsåren 1939 till 1942 var Thunström inkallad (?). Kanske var det mer praktiskt lagda byggmästare som ansåg att det var bättre med en källare som inte var så djupt nedgrävd i marken. Det blir ju både mindre att gräva ut på bygget, och dessutom bättre möjlighet till fönster i källaren. Min egen reflektion är att man på 40-talet hade rätt begränsade möjligheter att bygga täta källarväggar. Kanske påverkade erfarenheter från fuktiga källare i de första husen när man nu byggde vidare, några år senare.

IMG_0388
Vinterbild på vårt hus, byggt 1941, med den högre sockeln och tre kvadratiska källarfönster ca 90x90cm. (Foto: AE 2011)

Det är lätt att förstå Thunströms arkitektoniska tanke, en låg källare stämmer med enplanshusens allmänt låga profil med flacka, nästan platta sadeltak. Ja, de första husen står så lågt att sockeln gärna försvinner redan bakom en lite lätt vanskött gräsmatta. Helt i modernismens anda markerar Thunström mot traditionellt byggande med högre socklar och väljer istället att knyta an till det svenska torpet med en klassisk ”torpargrund”. Men som de flesta traditioner finns det goda orsaker till varför de finns och rent praktiskt är det av flera skäl bättre att flytta upp golvet en bit från marken.

Under 2014 har vi ägnat många hundra timmar åt att bygga ett lek- och gästrum i vår källare. Därav den här utvikningen om källare i Höjdhagen. När tid finns ska jag berätta den fantastiska historien om vår ombyggda källare…