Etikettarkiv: arkitektur

Detaljer som gör skillnad – del 1

När det stod klart att vi hade blivit med hus var en av de första saker vi gjorde en undersökning av vilka ritningar som fanns att få tag på. Det gick snabbt att ta reda på att KF arkitektkontor och Olof Thunström fanns i Arkitekturmuseets arkiv, men när Caroline var på plats visade det sig bara finnas två (2!) ritningar från Höjdhagen.

Intressant nog är det samma två ritningar som återkommer i litteraturen när det skrivs om Vinkelbodarna och Höjdhagen. Min slutsats är att någon har någon gång kommit fram till att mycket av det som är viktigt med husen kan utläsas ur just de två ritningarna, kanske Thunström själv?

Planritning

Den första ritningen är själva planritning, den visar hur husets olika rum förhåller sig till varandra, det vi kallar planlösning. Husen är väldigt effektivt planerade med mycket få kommunikationsytor. Vår hall på 2,5kvm har till exempel sex (!) dörrar – i princip all väggyta är dörrar till husets olika rum. Trots sin litenhet har huset flera viktiga bostadskvalitet; som rundgången genom köket och vardagsrummet med ljus från flera håll. Ett rum ligger avskilt från de övriga vilket möjliggör att familjen har olika tider.

Det var något om husets mycket effektiva planlösning och den ena av de två ritningar som förekommer i litteraturen om husen i Höjdhagen.

Läs mer om den andra ritningen i inlägget Detaljer som gör skillnad – del 2.

Se planen som PDF

Lite källarhistoria

Vårt fina lilla funkishus i Höjdhagen är ett av cirka 70 hus som ritades av Olof Thunström på KF Arkitektkontor och byggdes av Gustavsbergs porslinsfabrik mellan 1937 0ch -42. Vid första anblicken ser husen ut att från början ha varit likadana under hela perioden, men under byggåren förändrades byggtekniken en hel del medan utseendet förändrades rätt lite. En av de stora synliga skillnaderna är källarvåningen.

Jag har av grannar fått höra olika historier om skillnader mellan husen och också anledningarna till dem. De första husen byggdes till exempel med en liten källare under en dryg tredjedel av det ursprungliga huset. Källaren var avsedd som pannrum med en vedpanna och hade små låga källarfönster och ett gjutet betongbjälklag ovanför. De senare husen, däribland vårt, grävdes inte ned så djupt utan fick en högre sockel och betydligt större källarfönster, och dessutom källare under hela huset. Går man runt i området kan alltså snabbt se vilka hus som är byggda först.

IMG_9173
Ett annat hus med de lägre källarfönstren. Här synliga strax innan de försvinner in i en tillbyggnad. (Foto: AE 2014)

En granne berättade att den ursprungliga källaren var en följd av Thunströms tanke om att människan skulle bo nära marken. När de senare husen byggdes under krigsåren 1939 till 1942 var Thunström inkallad (?). Kanske var det mer praktiskt lagda byggmästare som ansåg att det var bättre med en källare som inte var så djupt nedgrävd i marken. Det blir ju både mindre att gräva ut på bygget, och dessutom bättre möjlighet till fönster i källaren. Min egen reflektion är att man på 40-talet hade rätt begränsade möjligheter att bygga täta källarväggar. Kanske påverkade erfarenheter från fuktiga källare i de första husen när man nu byggde vidare, några år senare.

IMG_0388
Vinterbild på vårt hus, byggt 1941, med den högre sockeln och tre kvadratiska källarfönster ca 90x90cm. (Foto: AE 2011)

Det är lätt att förstå Thunströms arkitektoniska tanke, en låg källare stämmer med enplanshusens allmänt låga profil med flacka, nästan platta sadeltak. Ja, de första husen står så lågt att sockeln gärna försvinner redan bakom en lite lätt vanskött gräsmatta. Helt i modernismens anda markerar Thunström mot traditionellt byggande med högre socklar och väljer istället att knyta an till det svenska torpet med en klassisk ”torpargrund”. Men som de flesta traditioner finns det goda orsaker till varför de finns och rent praktiskt är det av flera skäl bättre att flytta upp golvet en bit från marken.

Under 2014 har vi ägnat många hundra timmar åt att bygga ett lek- och gästrum i vår källare. Därav den här utvikningen om källare i Höjdhagen. När tid finns ska jag berätta den fantastiska historien om vår ombyggda källare…

Riksintresset Gustavsberg

Tänkte passa på att bättra på allmänbildningen lite genom att gratulera alla oss som bor i Höjdhagen, såväl som stora delar av övriga Gustavsberg faktiskt. Vi bor alla mitt i riksintresset Gustavsberg. En miljö som anses ha så unika egenskaper att den är riksintressant!

Mer information om Sveriges alla riksintressen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida eller på Kulturarv Stockholm. På Värmdö kommuns hemsida finns också den här kartan över kommuns kulturmiljöer som visar att stora delar av vår vackra skärgårdskommun utgörs av riksintressen av olika slag.

Riksantikvarieämbetets beskrivning:

Gustavsberg [AB 56] (Gustavsbergs sn)
Motivering:
Brukssamhälle med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet och det samhälle detta skapat, framför allt präglat av 1800-talets patriarkaliska industrisamhälle och 1900-talets industri med anknytning till folkhemstanken och kooperationen KF. (Industrimiljö).
Uttryck för riksintresset:
Byggnader och anläggningar som visar de olika tidsskikten i brukssamhällets utveckling. Industribyggnader för olika ändamål, där industriprocessens alla led kan följas samt kontorsbyggnader och andra anläggningar för produktionen. Offentliga byggnader samt bostäder av olika typ och för skilda sociala grupper. Planering av utbyggnadsområden från 1930, 40- och 50-talen där denna bygger vidare på den gamla brukskaraktären.
I området ingår även:
Sommarnöjesmiljö med sommarvillor från 1870- och 1880-talen vid Farstasundet väster om Gustavsbergs samhälle, som i sin utformning speglar tidens arkitekturströmningar, bl.a. den fornnordiska inspirationen.

Hämtat direkt från sidan 46 i PDF på Riksantikvarieämbetets hemsida:
http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/AB_riksintressen1.pdf