Vinkelbodarna i Höjdhagen byggdes av KF (Kooperativa Förbundet) som vid den tiden ägde Gustavsbergs fabrik. De 69 husen började byggas 1938 som bostäder åt fabrikens arbetare. Det var KFs arkitektkontor som ritade dem och arkitekt var Olof Thunström (Thun-Olle). Han ritade det mesta som byggdes i Gustavsberg under 1930-1960-talet. KFs arkitektkontor och Thun-Olle ritade hus utifrån funktionalismens idéer och ideal. Vinkelbodarna kan ses som ett funkishus som möter den inhemska byggnadstraditionen i form av en liten röd stuga. Resultatet har blivit ett område som smälter väl in i skärgårdsmiljön.

Projektet Vinkelbodarna var det första större nybyggnadsprojektet i Gustavsberg som KF gjorde. Thun-Olle arbetade mycket med att passa in husen efter befintlig terrängs förutsättningar. I området finns inga markerade tomtgränser, men den noggranna inplaceringen av husen gör att de ändå känns insynsskyddade och avskilda. Det stämmer i alla fall in på vårt hus, som har en tomt på knappt 900 kvm och som trots att den ligger mitt i området med hus runtomkring känns relativt avskild och privat.

Vinkelbodarna bestod från början av två rum och kök på 54 kvm. Planlösningen är mycket effektiv så ytan känns större. Samtliga hus i området är av samma typ och för att få ner kostnaderna användes monteringsfärdigt trämaterial. Husen byggdes i vinkel med en huvudkropp med ett flackt sadeltak som rymde hall, badrum, kök och ett sovrum. Vinkelrätt mot huvudkroppen placerades vardagsrummet med ett pulpettak. Tack vare den omsorgsfulla placeringen av varje bostad känns området inte alls enformigt, som man annars kan tänka sig att ett område med 69 likadana hus skulle göra.

Arbetarna hyrde sina bostäder av fabriken och det blev snabbt populärt att bo i de moderna Vinkelbodarna. Vid inflyttning fick man tre äppleträd och några bärbuskar av fabriken och sedan fick man planera sin trädgård själv. Vårt hus har en väl uppväxt naturtomt med tre stora ekar och några tallar. De fruktträd som finns kvar ser tyvärr rätt taniga ut.

Vinkelbodarna i Höjdhagen ses av många som ett av funktionalismens viktigaste bostadsområden i Sverige. Området har i hög grad bevarats i ursprungligt skick. Många av husen är idag tillbyggda med ett rum under pulpettaket, i vårt hus är det ett sovrum med ett garage i källaren som byggts till, kanske på 1960-talet.

1969 gjordes en byggnadsinventering av Höjdhagen. Den finns tillgänglig via Stockgholms Läns Museum: Sök direkt bland Byggnadsinventeringarna.

Informationen ovan är främst hämtad från den utmärka skriften ”Höjdhagen och östra Ekedal i Gustavsberg. En riksintressant kulturmiljö i Värmdö kommun” av Jan-Bertil Schnell, Johan Aspefors, Edla Sofia Arvidsson för Värmdö kommun.