Längre ned på sidan följer ett utdrag ur texten som beskriver Höjdhagen och andra delar av Gustavsberg för arkitekturintresserade Stockholmsbesökare.
Sid 274 ur boken Guide till Stockholms Arkitektur.
Själva boken beskrivs så här av förlaget:
”I Guide till Stockholms arkitektur presenteras med foton, ritningar och text mer än 400 byggnader från Stockholms äldsta historia fram till våra dagar. Sedan första utgivningen 1998 har boken blivit ett standardverk för alla som intresserar sig för den arkitekturskatt som finns i Stockholm och dess omgivningar.”
Thun-Olles hus i Höjdhagen, Hästhagen och på andra platser i Gustavsberg räknas alltså av författaren till några av de viktigaste byggnaderna i Stockholmsområdet – inte illa!
På motstående sida i boken (sid 275) beskrivs Gunnar Asplunds världsberömda sommarhus Stennäs på Lisö vid Nynäshamn. Av en slump är det också ett av sex utvalda hus som nyligen presenterades i programserien Nordiska hus på SVT. Läs inlägget om Nordiska hus här!
Vill du köpa boken – besök Arkitektur Förlag.
GUSTAVSBERG
KF:s arkitektkontor/Olof Thunström, 1937-51. Hästhagen, Höjdhagen, Grindstugärde, Gustavsberg.
Efter det att Kooperativa Förbundet köpte AB Gustavsberg år 1937 vidtog en omfattande utbyggnad av samhället med Olof Thunström på KF:s arkitektkontor som huvudsaklig arkitekt. Vinkelbodarna i Höjdhagen (1) på Höjdhagsvägen, Dalvägen, Brännarstigen m fl, ett område med ett 70-tal enfamiljshus från 1938-40 blev en av de första insatserna. Husen har 2-3 rum och kök med skyddad uteplats i sydväst. Grindstugärde (2) på Gamla vägen m fl. från 1944-45 var det första radhusområdet. Husen byggdes i gammalt tegel från en fabrik som rivits strax innan. Husen vid Mariaplan ritades 1945 och består av fem huslängor grupperade kring en avlång gårdsplan. Hästhagen (Hästhagsvägen,
Sadelvägen, Gamle Svartens väg) bebyggdes åren 1948-49 med punkthus och lamellhus i små enheter. Hästhagsterrassen med tre längor radhus tillkom strax därefter. Thun-Ollevägen (efter Olof Thunströms smeknamn) började bebyggas i slutet av 40-talet med radhus. Samme arkitekt har även ritat Kvarnbergsskolan i början av 50-talet och det runda kommunalhuset (1954). Kartan nedan från 1950-talet.
Jag tycker det är särskilt värdefullt med en nyskriven dokumentation som förtydligar vad som är speciellt med vårt område. Den nya inventeringen behandlar Höjdhagen som helhet i början av avsnittet 4.9 och på sidorna 226 -304 presenteras varje enskilt hus i området med bild och text.
Vår egen vinkelbod kan man givetvis också läsa om och vilken flyt att de fotograferade en dag när vår bil var ute och körde! Huset gör sig så mycket bättre utan några bilar som skymmer på uppfarten.
Motivering
Karaktäristisk och välbevarad byggnad från byggnadstiden, tidstypisk i sin enkla utformning genom material och färgsättning. Tillhörande tomt med träd och eventuella stenhällar bidrar till karaktären och det kulturhistoriska värdet och berättar bland annat om byggnadens medvetna placering i förhållande till befintligt landskap. Avsaknaden av omgärdande staket och häckar ger en öppen karaktär på området som del av den befintliga kuperade skärgårdsnaturen.
Karaktär och bevarandevärda detaljer:
-Volym, skala och svag takvinkel
-Stående locklistpanel
-Fönster, dörrar och skärmtak ursprungliga för byggnaden
-Färgsättningen med faluröd fasad med vitmålade fönster och takbrädor, grönmålade källarfönster
-Spaljé vid uteplats där ursprunglig förkommer
-Tomt utan omgärdande staket eller häck
-Äldre träd och buskar
Bebyggelsens kulturhistoriska värde graderas i tre klasser; mycket högt värde, högt värde och visst kulturhistoriskt värde som representeras av färgerna blått, grönt och gult.
Läs mer om och ladda ned den nya Kulturmiljöinventeringen i sin helhet på Värmdö Kommuns hemsida!
